Det finns en anledning till att jag inte svarar i telefonen när telefonförsäljare ringer - jag kan inte säga nej!
Därför svarar jag alltså aldrig. Förutom alldeles nyss. Det har ringt någon från skyddat nummer i flera dagar och nu började jag tänka att det kan ju faktiskt vara någon som måste få tag på oss, som inte är försäljare. Så jag svarade.

Och vad säljer dom? Jo strumpor. Köpte jag? Jajjamän. VARFÖR kan jag inte bara säga NEJ? Jisses..

Det som är bra är väl att man varken betalade frakt eller någonting. Det dumma är väl dock att man måste säga till om man inte vill att det fortsätter komma och det lär ju jag glömma bort. Ungefär som när jag själv jobbade som telefonförsäljare och sålde en lott för 200kr/månaden till mig själv och den hade jag i ett år.

Jag vill inte byta bredbandsleverantör och jag vill inte byta telefonabonnemang. Och det lär jag väl göra om jag svarar, haha! Fast någongång har jag kört med att de får ringa när David är hemma men då svarar jag inte.

Jag vet ju hur det är att jobba som telefonförsäljare också och vill därför inte bli sur om de tjatar, de är ju tvungna. Det står ju coacher i bakgrunden och håller koll så att man inte tar första Nej:et. Man måste argumentera tills kunderna köper, hualigen.