David är på väg.

Nu när klockan slagit tio i fem, morgonen den trettioförsta januari tvåtusensju, har David precis sagt hejdå för två veckor. Jag försöker alltid komma på saker som han glömt att ta med sig, så att han inte skall behöva komma på något sedan som han hade behövt. För då vet jag att jag får dåligt samvete och tycker synd om honom i två veckor istället. Så det är mest för min skulle jag hjälper till, haha. Men som tur var så verkar det inte som att han har glömt att packa något viktigt.

Här sitter jag nakenfis med tuttarna i vädret i hopp om att ingen granne skall se in, vilken syn! Morgonfrilla, smink utkletat över ansiktet sedan igår (iofs sminkar jag mig inte så mycket) och totally naked! Bestämde mig för att sätta mig en stund vid datorn innan jag lägger mig igen. Jag är ju ändå vaken och behöver bli lite trött igen. Jag undrar hur många grannar som INTE sett mig naken, kan säkert räkna dem på fingrarna och då är det många grannar i huset bredvid som lätt kan se in i vår lägenhet. Vad tusan, är ju inte lätt att jämt komma ihåg att det finns sånna också då man springer omkring i lägenheten naken. Jag är nästan nudist tror jag. Jag och Elvis. Han gillar bäst att inte ha kläder på sig, han trivs som allra bäst då. Han blir lätt  varm.

Aja, fy saknar David redan!

Jag tror att det blir jobbigare och jobbigare för varje gång för David att åka nu. Det märks. Det har ju varit jobbigt hela tiden, det förstår man ju, men blir nog värre för var gång. Usch vad han ska sakna. Elvis hörde att vi var vaken och höll på att tissla och tassla nyss, så då gnällde han till och direkt sa David.
- Nu tänker jag fasen gå in och pussa på honom när han ändå är vaken!

Varje gång då David åker sitter jag och har dåligt samvete (ja, jag vet.. jag har ju ALDRIG dåligt samvete...eller? ) och tänker på hur jobbig jag varit mot honom. Är så grinig jämt, vet inte vad det är med mig. Och så tänker jag att det nog är skönt för honom också att få lite semester ifrån mig, även fast han säger att han kommer att sakna mig.

Han köpte med sig två stockar snus denna gång, för han klarar sig inte på tio dosor på en rotation (två veckor), i hopp om att få ta med sig båda. Det finns ju någon konstig människa som bestämt att man bara få ta med sig en stock till Norge. De är väl rädd att man säljer vidare där eftersom det är så himla dyrt där. 60 kronor för en dosa snus, usch. En hundring per pizza, fy tusan. Sist var han utan sista dagarna. Men Aja, de slänger väl bort stocken om han inte får ta med sig båda, bortkastade 300 (!) kronor. Och då får han banne mig köpa dyr snus där, jag vägrar att ha dåligt samvete över att han inte har nå snus. Då kan inte jag snusa ju. Att tänka på att han inte har någon snus, varje gång en portion dyker in under läppen är ju inte direkt en njutning.

Ses snart David!

Nej, nu  blir det sängen igen!


95949-244

Pojkarna Malm

95949-300

Elvis min gofis är den underbaraste unge på denna jord! Det är så svårt att beskriva känslan att vara mamma men det är så otroligt underbart. Han utvecklas hela tiden.

Ibland när jag smygkikar på honom så tar han ur nappen ur munnen och tittar på den och stoppar snabbt in den igen och gör om så några gånger, så sött. Han skrattar jättelätt (iallafall åt David och mig, kan vara lite blyg annars) och ler för det mesta. Hela kroppen blir glad av att se hans leende.

Om vi låter honom se sig själv i spegeln så lipar han (han har alltid tungan ute) och gör alla ljud han kan så han ser hur det ser ut. Och skrattar.

Han somnar fortfarande själv fast nu för tiden så ligger han för det mesta på sidan. Om vi lägger honom klockan 20 så vaknar han första gången runt halvtio nästa morgon. Möjligen att han vaknar någon gång och vill ha nappen eller så.

På morgonen äter han gröt till frukost och mumsar glatt i sig det. Till lunch äter han just nu grönsakspuréer men efter att jag provat alla grönsaker ska jag låta honom prova på 5månaders burkarna.. Och resten av dagen består av ersättning.

Som jag skrev tidigare så har han tungan ute nästan jämt, lipar hela tiden. Så söt min Elvis Erik.

Imorgon ska vi iväg till bvc för att vaccinera, väga, mäta och läkarkontroll. Det ska bli spännande att se hur vår lille krabat växt. Skriver in det här imorgon.  Han blir föresten 5 månader på lördag, storpojken! Tiden rullar på så fort, jag hinner knappt med i svängarna.

David ger sig iväg klockan 5 imorgonbitti, fy vad tråkigt. Så Elvis och jag blir ensamma i två veckor nu igen. Men det ska nog gå bra, trots att vi saknar pappa David massor.


Nu hinner jag tyvärr inte skriva mer. Kan ju tillägga något imorgon om jag kommer på något. Skrev ju lite iallafall.


Nattinatti gott folk!



!¤#%%=&%

Nu är jag så less på mozilla firefox. Men jämna mellanrum så försvinner alla mina sparade sidor! ÅÅH! Alltså de som jag lagt i mappar osv för att jag vill ha kvar adresserna. Jag brukar ha en mapp där jag har allas bloggadresser, en mapp med de sidor som jag alltid vill kika på och en annan som jag har lite blandade i. och nu IGEN så är ALLA borta. ÅÅÅÅH.

Skriver sen! Skulle ju skriva om Elvis =)

pics


GRATTIS!

Grattis grattis kära syster! Hoppas att dagen blir bra!
 Vi firar ju att just DU föddes för 28 år sedan =)
95949-228

rosslande tant på nyss fyllda 100 år med halsont

Hej hallå! Här sitter jag framför skärmen som hör till datorn och tittar på de fina bokstäverna som så fint rullar fram då jag trycker på tangentbordet. I mitt huvud finns det många bokstäver som skulle vilja formas till meningar, alla får dock inte plats. Så, vad skall få sippa ur skallen idag då? Samtidigt som jag funderar på det kan jag ju berätta att jag tittar på youtube.com på en liten tjej som är jättebra på att sjunga, snacka om att avundsjukan sakta kryper fram då jag ser någon som är riktigt suverän med rösten.

Tänk att ha en sådan röst, tänk att kunna få ut alla tankar och funderingar genom sång. Att få sjunga fram sin vilja och sina åsikter. Usch, nu är avundsjukan här på besök igen. Kan ju möjligen bero på att jag själv låter som en rosslande tant på nyss fyllda 100 år med halsont som rökt sedan ungdomens tid då jag försöker ta ton.

Titta och lyssna på denna lilla tjej med sådan grym röst!
http://www.youtube.com/watch?v=y4LcEyAaKWs

Om du klickar på användarnamnet, alltså den som lagt upp filmen så hittar  du fler filmer. Riktigt söt och grym tjej!

Och sedan kan man ju hitta en film som får hela kroppen att le! vilken söt tjej! Bara fyra år ju! =)
http://www.youtube.com/watch?v=Ms6BtRYMtpw
Rösten kanske inte finns där ännu, men ack så söt!


Okej, då lägger vi det och sidan för att gå vidare mot det jag borde ha funderat på klart nu då?

Hmm... Okej, jag skriver om helgen!


I fredags så fyllde Lotta, min kära syster år, STORT grattis igen! Rackarns bananer tänkte jag då jag kom på att vi bjudit in Davids föräldrar på middag på hennes födelsedag, fast vi ses ju snart iallafall och skickade med present. Middagen var trevlig iallafall. God mat och trevligt sällskap. Lika som förra fredagen. 

På lördagen tog vi vår nya vagnen som vi köpt av Lotta och Patrik (syster och hennes kille) och tog en promenad ned mot staden. Min lillebror Gabbe (Gabriel) följde med, fast han hade nog sin anledning ;)
Tittade runt på stadens torg innan vi beslöt oss för att fly undan det kalla vädret och bege oss hemåt igen.

Då vi kom hem så satt jag och matade Elvis och samtidigt så somnade David kl 15.00. Då Elvis hade slukat maten bestämde jag mig för att det var dags för en tupplur som det så fint kallas. Jag och Elvis smyger lägger oss ned i sängen och myser. Elvis somnar kl 16 och jag ligger kvar för att vila. två och en halvtimma senare vaknar Elvis och jag tittade på mobilen för att se efter vad klockslaget var. 18.30 stod den på.

Jag väckte David efter hans tre och en halv timmas sömn och vi gjorde inte mycket mer den kvällen förutom att vänta på att sova igen? Eller jo! Nu minns jag, attans vilket dåligt minne jag har.. Vi åkte till mina föräldrar för att jag skulle ställa mig på vågen och se vad fuskveckan gjort med mina kilon. Fast det är hemligt, så ni kan ju gissa hur det gick!

Fast på cm gick det bra iallafall. två centimeter till rök bort och det var ju bra om jag tänker på allt fuskande denna vecka. Så just nu är det minus tio centimeter på magen på tre veckor. Och tjugo till minst ska det bli. Så om ni ser mig påklädd på stranden i sommar så kan ni ju bara anta hur det gick.......

Idag så tränade jag med Tina. Vi gick på rullbandet i en timme, skönt. Och efter träningen tog mina pojkar Malm och jag  bilen till Flugbo för att besöka Davids föräldrar.

Elvis och jag satt och skrattade åt varandra idag. Först skrattade jag och han efter.. och så fortsatte det så. Kul, haha. Sedan gjorde han lika med David. Så underbart go lillgrabben våran. Utvecklas hela tiden. Skall skriva mer om honom imorgon! =)

Nej, nu funderar jag på om det inte är sängen som viskar mitt namn igen. Den brukar göra det ibland. Fast antagligen blir jag sittandes här en stund till, blir lätt så. "en liten stund till" brukar betyda en timma eller så.

Ciao gott folk!

vacker

http://www.youtube.com/watch?v=mKLBW_Vvdmc

världens finaste låt till ett barn =)

ren kur

Jag tror fasen inte att jag vågar mäta eller väga mig idag som jag egentligen skall eftersom ännu en vecka gått. Jag har fuskat så mycket denna vecka, så vettetusan! Och bara tränat en gång. Så förhoppningsvis kommer jag/vi iväg idag och tränar. Och så blir det gymet imorgon också. Nice!

Från och med idag kör jag iallafall med ren kur på naturdiet. Ska bara dricka sådant och kanske möjligen någon gång i veckan äta mat. Ska köra så i två veckor för att få en rivstart och sedan börja äta  middag iallafall. Och för att hålla vikten sedan måste jag äta sunt och bra och då är jag ju antagligen mer motiverad då jag gått ned lite.

Så vi får se hur det går.

Skriver väl här hur det gick ifall jag mäter och väger mig idag.

Nu har vi fått hem den nya vagnen iallafall som vi köpt av syster Lotta och hennes Patrik. Skönt! Sufletter på den gamla vagnen åkte ju bara ned och denna är såå mycket snyggare. Så nu blir det mer promenader, måste!

Have a nice day and gör inget dumt!

Vem är du?

Tänk vad tråkigt ändå.. Att man inte har någon aning alls om vilka som läser. Trist! =) Det enda man ser är ju hur många och hur många gånger någon med samma ip-adress är inne och kikar.

Ikväll ska Davids föräldrar och syskon hit till oss för att bli bjudna på middag, lika som mina föräldrar och bror blev förra fredagen. Trevligt trevligt!

GRATTIS!

Grattis grattis kära syster!  Hoppas att dagen blir lyckad!
Vi firar ju trots allt attt just DU föddes för 24 år sedan.
Ha en bra dag! =)
95949-233

Skall det vara en El Maco eller?

http://www.aftonbladet.se/vss/nyheter/story/0,2789,984622,00.html

Titta på länken som jag så fint har här ovanför. Det är väl lite sjukt? Hur många vithåriga gubbar och tanter ser ut att vara minderårig då? Någonstans går väl gränsen, eller? Visst att de måste fråga alla, men har man vitt hår och raglar på som en annan 80åring så behövs väl inte frågan;
- Har du legitimation?

Det är ju som om Mcdonalds skulle fråga föräldrarna om barnet verkligen är ett barn då de står där med en tvååring som ivrigt väntar på sitt happymeal (ingen aning om 2åringar äter snabbmat, jag har inte kommit så långt). Skall denne lille krabat verkligen inte ha en El maco som alla de andra vuxna?


blablabla...?

Vad konstig jag känner mig. Känner mig varken glad eller ledsen. Jag sitter mest och suckar åt ingenting, mycket konsigt. Jag blir så ibland. Vill mest bara luta huvudet mot handen och stirra in i väggen. Fast inget är ju fel? Stackarns alla väggar, de borde ju vara lite trött på mina ögon. Samtidigt som jag är lite konstig i skallen blir andningen annorlunda, knas. tung på något vis och långsammare. Luften åker liksom ut genom alla suckar.

Det är nog mycket för att jag har ångest över att jag alltid blir irriterad och skäller på David, för ingenting.. Åh, stackars jäkel som är tillsammans med mig liksom. Han kunde ju haft en snäll tjej.

Fast jag har i och för sig ångest och dåligt samvete för allt som händer och sägs. Det går inte en dag utan att jag får dåligt samvete eller ångest för något.




Och David åker på Onsdag igen. Jättetidigt på morgonen försvinner han ur sängen och ut genom dörren för att börja resan mot två veckor borta igen. Fy. Tiden går för fort. Det enda jag tänker på sista veckan han är hemma är att han snart skall bege sig igen. Ensam är inte stark, ensam är jag feg. Stark tillsammans med David...


När David har åkt så får jag ångest för att jag kanske gör saker som vi inte gjort då han varit hemma.

Nä, usch! Nu blev jag jättedeppig av att skriva bara sådant här. Nu får jag ge mig. Skärpning!

Nu uppdaterar jag detta och skriver något roligare i nästa inlägg istället, detta sög ju rejält... =P



Elvis in tha gåstol

Idag när mamma och Jan tog sin kos och drog till barnenshus så passade vi på att skicka med dem ett ärende, vilket var att köpa en gåstol till oss. Sagt och gjort! Tack och bock! Elvis fick prova den ikväll, dock lite för kort så benen når precis ned till golvet. Men han tyckte att den var rolig iallafall. Leksakerna på den var populära och när jag skjutsade omkring honom lite. Jag la in lite bilder på min gofis, eller lill-Elvis som barnmorskorna på Gävle BB kallade honom. Visst är han go? Kika vettja!



Roliga jag




Kaisa:
- Min dammsugare SUGER den
Nini:
Kaisaa....Dammsugare ska suga..





Tack för ölen!

Jag har insett en sak. Det gjorde jag då jag satt och läste igenom min blogg och såg vad jag tidigare skrivit. Och vad upptäckte jag då? Jo, det skall jag berätta!
- Jag var mycket intressantare förut.
Jag skriver ju inget roligt eller läsbart nu för tiden. Förr var jag en smula intressant iallafall. Jag har nog tappat stinget. Skrivförmågan kanske har tagit semester och inte vill komma tillbaka, det är säkert bättre där. Hur kul är det att vara i en kropp som aldrig har något roligt att skriva och formulera?

Wellwell!
I lördags var jag ifrån Elvis mellan klockan sju och halvtre på natten(morgonen?). Fast om man ska räkna rätt så var jag nog ifrån honom från sju till halvtio på morgonen eftersom lillkisen sov då jag kom hem . Det är det längsta jag varit ifrån honom och jisses vad jag saknade honom. När vi (jag, Sandra, Lisa och Hanna) satt här hemma och 'förfestade' lite så tänkte jag hela tiden att Elvis låg och sov i vårat sovrum. Det kändes jättekonstigt då jag faktiskt insåg att han inte var hemma, David var ju med honom hos sina föräldrar.

Kvällen var som tidigare skrivit jätterolig iallafall. Jag träffade massor med folk och hade trevligt.

Det roliga är att jag fick en femtiolapp av tranan då jag betalade en öl och den var avriven så att den där silverremsan var borta. Senare den kvällen försökte jag betala med den igen och de tog inte emot den. Vad tusan! Jag fick ju den av er, sa jag. Men icke! Ägaren sa istället att jag kunde betala den senare, yeah right.  Tack för ölen! typ. Men betalade ju 20 kronor och den kostade 30, så betalade ju två tredjedelar av den.


Trevligt att träffa er tjejer iallafall! Det blir ju inte så ofta man träffas nu för tiden! Det gör vi om!





Usch vad jag inte gillar vintern! Den ger mig ingen värme, bara torra läppar och elektriskt hår! (!!!!!!!!)
Min läpp är förstörd, min frisyr är förstörd och ja, jag fryser just nu. Brukar vara jättevarmt här annars.

yeah

Kvällen igår var hur rolig som helst! Träffade massor med folk och hade jättekul! Det var skönt att komma ut litegrann. Det konstiga är att på väg ned till tranan så hann mina pengar skuttat iväg på egen hand. Jag hade de i högra fickan på byxorna och då vi kom ner var de borta. 300 kr!!!!! Så David kom ner med pengar, men vad tusan.. Jag var påväg att ge upp och gå hem då iallafall. Stannade dock och det ångrar jag inte. Cissi och Linda från Idol sjöng på tranan, jättebra tycker jag eftersom jag följde idol och gillade dem.

skriver mer en annan gång =)




Gamla bilder.

Gamla bilder på mig...




Väldigt olika åldrar. De svartvita var jag nog 15 på eller så. Och då jag har kepa på mig, då var jag 17..En vecka efter att jag och David blivit tillsammans =)





tecknade av något 04:





Föresten.. Jag har runt 13000 bilder på datorn. Rackars. Tänk om de skulle försvinna? Mitt liv skulle vara borta då...aj aj, måste bränna ut och skicka efter bilder =P

tänka sig..



Åh så liten han varit =)
Tänk vad de förändras på sådan kort tid. Och inte märker man något själv heller, enda tills man kikar på kort. Jag tyckte inte att han hade tappat så mycket hår. Men mjo han har tappat jättemycket. Men svårt att se när man tittar på honom varje dag =)





Ikväll hoppas jag att det blir skoj! Fast jag lär ju få besök av Fru dåligt samvete endel. Hoppas att hon inte tar över kvällen bara. Vill bara ha lite kul! Men kommer att sakna Elvis så mycket.



-8cm

Nu hade jag minskat 4cm till =) härligt. Ändå så gör jag inte mycket. Minskat på maten och rör mig lite mer bara. Rörde mig inget alls förut.


Fast jag ser ju fortfarande ut som en valross =(

Huvudsaken att man får ut barnet

Nu är jag riktigt på skrivhumör. Har dock inget att skriva om. Helt tom i den där saker som är full av spån på toppen av min kropp, förutom sågspånen förstås.

Jag satt just och läste igenom min förlossningsjournal igen som jag gjort så många gånger förr. Och undrar vad som stått och om jag inte hade haft för trångt bäcken och jag hade kunnat föda "riktigt". Och sedan flög fantasin iväg. När jag fick reda på att det skulle bli planerat kejsarsnitt nästa gång blev jag först ganska lättad men efter mycket tänkande så tycker jag att det är så himla tråkigt. Oftast så får man ju en andra chans när ett "misslyckande" sker. Visst, det är ju svårt när jag inte kan föda riktigt. Jag kan dock inte sluta tänka på det. Jag vill också vara med om den där känslan att "pluppa" ut ett barn. Att få kämpa och sedan gå i mål och få sitt pris på en gång. Denna gång fick jag ju iofs kämpa ändå tills de insåg att allt krystande och ståhej inte hjälpte. Nästa gång får jag inte kämpa och använda min kropp för att få ut mitt barn. Då får jag åka limousine rakt in över mållinjen. Det är klart att man är lika glad över att se sitt barn iallafall, skulle dock vilja vara med om känslan..


Aja, skitsamma egentligen. Huvudsaken att man får ut barnet..


Imorgon ska mina föräldrar och min lillebror få komma hit och käka middag. Trevligt! De har ju bjudit oss så mycket, vi tänkte helt enkelt för en gångs skull bjuda tillbaka.

På lördag blir  det faktiskt utgång. Vad konstigt det kändes att skriva att jag ska ut på krogen. DET var inte IGÅR. David ska vara med Elvis och jag och några tjejer ska ut på. Det blir nog Hanna, Sandra och Lisa vad jag vet än så länge. Fast Lisa var inte helt säker, hoppas iallafall! Blir nog roligt iallafall..


Sova nu, mycket att göra imorgon.

CIAO! =)


Goooofisen min

Jag och David satt precis och tittade igenom gamla bilder på elvis. Alldeles från början och rackarns vad LITEN han var. Oj vad tiden går fort. Jag hinner inte med.. Och så mycket hår han hade.
Även fast jag är hans mamma och alla mammor säger så, så har jag nog världens finaste gosse!

Min vackra pojk.

firar 50 år tillsammans

För ett år sedan fanns inte Elvis.. Usch! Idag skulle jag inte klara mig utan honom. Mitt hjärta! Och mitt andra hjärta skulle jag inte heller kunna klara mig utan, förstås. Den 14e februari har vi varit tillsammans i tre år och mer skall det bli. Snart sitter vi där med våra rullatorer och firar 50 år tillsammans. Skrämmande tanke att jag en dag kommer att sitta där gråhårig med rullator och antagligen ha barnbarnsbarn då, vem vet.

Idag åkte vi ut till Davids föräldrar för att promenera runt lillflugen (sjön). Vi slängde in Davids systrar i bilen på samma gång eftersom de annars brukar vänta tills deras pappa slutat jobba. Väl framme insåg vi att det var alldeles för halt för att gå något och med besviken min följde jag suckande med David in till hans föräldrar istället. Eller ja, hans mamma och pappa jobbade och kom hem senare istället. Blev ingen promenad men det blir iallafall träning imorgon, skönt.

HAHAHAHA

titta på den här länken:
http://www.youtube.com/watch?v=h939BW_Mg2I

För er som inte vet hur man kopierar texten:
Du markerar texten genom att hålla ned vänstra knappen på musen och samtidigt dra åt det håll du vill markera. Sedan släpper du utan att trycka på något. Då trycker du in CTRL och C samtidigt (släpp sedan) och  öppna en webbläsare och klicka där man ska skriva in adressen och tryck CTRL och V, då hamnar adressen där. ;) Du kan i och för sig även högerklicka på texten efter att du markerat och då trycka på kopiera. och sedan högerklicka och klistra in i webbläsaren.

Vi hade fest i Flugbo, våren 2004 skulle jag tro och detta är en av filmerna. Den har spridit sig ganska rejält om jag förstått det rätt.. En av Davids vänner  var i belgien och då sa en kille där "kom titta vilka idioter" och då såg han att David var med på filmen. Jättemånga som sagt att de sett filmen. De har sökt på "idioter" t.ex på DC. Vi hade filmerna på datorn förr men de är borta, läre snacka med han som har dem. På en annan film på spyr killen på elstängslet och ja, han fick ju en stöt =P

Jaja, iallafall så hittade jag den på youtube.com nu.

Ganska rolig fest =P




OH MY GOD!

Detta är jag sommaren 2004, shit.
95949-268
Och DÅ tyckte man att man var tjock..................

Vad är bra med en blogg då?

Vet ni vad jag har kommit på? Alltså vad jag har upptäckt?
Jo vettni, det skall jag berätta. Denne lilla korta krabat på 152cm på sin höjd har insett vad som är så bra med just en blogg.
- Då man sitter och läser vad man publicerat och möjligen upptäcker att oj!, Det stod 'framför' istället för just ordet 'framöver' som var det korrekta ordet i meningen, då är det så finurligt med en blogg för då kan man bara klicka på inlägget och ändra! Man kan skriva om hela om man så skulle vilja, dock väldigt jobbigt och onödigt då alla redan läst. Men just för sig själv är det ju rätt bra att kunna ändra lite stav- och slarvfel eftersom det är väldigt irriterande.

Det mystiska S-et.

Har någon märkt att ibland stavar jag mitt efternamn med två SS och ibland bara med ett S?
Det är för att konstigt nog så stavas det egentligen med ett S, står så på skatteverket iallafall. Så i papper och vissa andra grejer skriver jag Stureson med ett S.

Ifall någon undrar ;)

Mina valkar och jag.

Idag tog jag mina valkar och gick till gymet för att motionera bort lite. Vi körde bara motion idag och blir nog så framöver också, måste få bort lite först innan vi bygger muskler.

Först cyklade vi i en kvart och utan paus sprang vi direkt till trampmaskinen och körde fem minuter där. Ingen rast och ingen ro, direkt till roddmaskinen och körde 17-18 minuter på den. Alltså, med min taskiga kondition så färgades mitt ansikte ganska fort till rött och det såg ut som om jag solat 40 minuter för länge i ett solarium. Det enda vi körde var benpressen förutom motionen och den är ju bra den, både mage, lår och rumpa tränar man då. Efter det stängde gymet och skulle öppnas klockan tre igen. Då tog jag mina valkar och gick hemåt igen.


-4cm.

Denna helg har jag syndat massor. FY! Det blir till att börja gå jättemycket nu så att jag får bort helgen. Jag måste verkligen börja gå, jag glömmer bort det.  Måste ta tag i det här nu. Ska ju gå en timme om dagen och träna på gymet tre dagar i veckan. Jag och Nini har bestämt oss för att köra mest motion på gymet nu i början för att gå ner ganska mycket först och sedan bygga lite muskler.

Jag har iallafall gått ner ett kilo och minskat 4cm runt magen. Om jag börjar röra på mig så borde det ju försvinna massor, haha.  Vänta bara, 30cm till minst!



Dömd barnläkare

http://aftonbladet.se/vss/nyheter/story/0,2789,973984,00.html
HALLÅ??????
Läs det där och svara nu på detta:
-Är det inte något FEL med att en barnläkare som blivit dömd för barnporr och sexchatt med barn får fortsätta som barnläkare??

Visst att man har avtjänat sitt straff osv.. Men när det gäller pedofiler så "slutar" de inte vara det.  Det är inte samma sak som misshandel och rån osv. Har du rånat någon och avsuttit ditt straff så har du tagit ditt straff men själv tycker jag att detta är en helt annat sak. Han borde inte få jobba med barn. Inte som barnläkare iallafall. Rätta mig gärna om du tycker att jag har fel.

Näe usch! Tänk om han undersöker ett stackars barn och ja, usch...Tänk om han sitter där och tar extra lång tid på sig för att han gillar barn på det viset. FY TUSAN.

Plusgraderna är snart tillbaka från semestern

Har ni tänk på vad mycket tid bagare lägger på att göra en tårta. Ni vet en sån där riktigt fin, något mönster eller en bild på den och så vidare? Tänker er vad den människan som gör tårtan sliter och gör allt för att den ska bli perfekt och sedan då? Jo den äts upp. I två minuter står möjligen någon och beundrar den och sedan försvinner den, bit för bit. Någon timmes jobb försvinner på någon enstaka minut. Vad hemskt egentligen! Konstverket försvinner på en gång. Fast det är ju meningen. Menar förstås inte bara de som står i bageri, självklart andra som gör fina tårtor också. Jag kom att tänka på det bara, vad snabbt någons verk kan försvinna. =)

Nu snöar det i lilla Bollnäs. Jag trodde att vi skulle få slippa snön nu när den ändå lyst med sin frånvaro bra länge. Men TJI fick jag och nu så öser det ner. Har vi otur så stannar den till typ april/maj. Fast förhoppningsvis så är det som väderflickan sa när jag tittade på lite television att den endast blir här i några dagar och sedan dyker plusgraderna tillbaks från sin lilla semester.

Vi var på max ikväll..Jag som tycker att det är så himla gott! Just Hamburgare, strips och COCA COLA. Ikväll valde jag dock att vara lite nyttig iallafall, det blev hamburgare med fullkornsbröd, sallad istället för strips och till att skölja ned allt detta blev det mineralvatten, duktigt va? Visst, jag hade kunnat köra Atkinsmetoden också och valt att ha salladsblad bara runt hamburgaren men det är ju ett steg framåt, eller hur?


Måste dock erkänna att jag ätit lite chips ikväll (!!!). Jag hoppas och tror på att det nog inte är såååå skadligt att äta lite någon gång ibland? Det var åtminstone ingen coca cola som sköljde ned chipsen för strupen utan det var mineral- och vanligt kranvatten. Slutat med det helt, just nu iallafall. Måste verkligen gå ned i vikt. Kicki danielssons gamla kropp och jag borde ju bli kompisar. Kul för henne att hon lyckades gå ned lite i vikt iallafall. Hoppas att det går bra för mig också.

CIAO!








honey!

Efter många OM och MEN så kom David hem inatt! Härligt.
Fast det betyder också att han använder datorn och bestämmer mest över tv'n, så ja, haha.
Mindre dator, mindre tvkanaler som jag gillar, men det är det värt! ;)


Måste även lägga till att Lisa som kommenterade har helt rätt, tänk om de rika kunde skänka en månadslön om året, eller något varje månad till de som har det svårt. Det vore ju nice.

Min mamma sa något om att de räknade ut förut att om varje svensk gav en krona av sin lön till sådant skulle det inte finnas någon hungrig.


Hallå och vi köper godis, raketer, tobak och en massa annat strunt. Dumt det låter? Usch, jag ska bli fadder iallafall. det är ju en start =)

Vänta lilla ängel, snart kommer jag..

Näe fyfan. Vilken värld vi lever i.
Hittade nyss en video som något fixat ihop till (bästa) låten 'when the children cry' och ärligt så grät jag när jag tittade på bilderna. Detta är år 2007 och detta pågår i världen.

http://www.youtube.com/watch?v=L0piFjLLBuw

Det är lätt att glömma bort att barn och andra oskyldiga människor faktiskt har det så här. Tänk på de människor som faktiskt har det så, de kan inte titta åt ett annat håll och glömma. De lever i en ständig rädsla.

Hittade en till
http://www.youtube.com/watch?v=Au0DujsEgY0


En dag ska jag rädda ett barn ur dennes hemska värld. Ett litet barn som mist sina föräldrar och behöver komma till en bra värld. Vänta lilla ängel, snart kommer jag..

Jag ska också bli fadder och se till att ett barn får mat, kläder och får gå i skola. Visst, det är bara ett barn. Men tänk om alla gjorde lika? Då vore ingen hungrig och kall. Vänta lilla ängel, snart kommer jag..


Imorgon tänker jag sätta mig här vid datorn med David och bli fadder åt ett barn. Varifrån vet jag inte, det spelar ingen roll bara jag kan hjälpa någon. Det är ju en självklarhet att man kan undvara 100-150 kronor i månaden för att ett litet barn ska få mat osv. Det är bara att snusa mindre, köpa mindre onyttigt så går det galant. För oss är 150 kronor inte mycket alls, för dem är det skola, mat och kläder.

Hjälp någon du med!

Jag är inte ensam!

Det var konstigt nog inte bara jag som ändrat ögonfärg! =)

Nu blir det öppna förskolan med sandra klockan halv elva och sedan skuttar vijag och Elvis iväg till Mamma och Jan för att lämna elvis där och vid halvtre dra och träna med Nini. Trevligt. Sen måste jag försöka städa. Fy hur det ser ut, jag slår vad om att ingen kan föreställa sig hur det ser ut. usch, pinsamt.

Imorgonkväll kommer David hem!



Snart får jag väl bruna ögon också

Om jag minns rättt har jag glömt att nämna en sak som jag upptäckt nyliigen.
- Jag är inte längre blågrå-ögd!?

Kan det vara möjligt att ändra ögonfärg? Nu när jag tittar mig i spegeln och ser in i mina djupa blågråa ögon så är de GRÖNA. Hallå? Inte visste jag att ögonfärgen kunde ändras. Någon nämde att graviditet kan ändra ögonfärg, men vad tusan allt ändras ju tydligen under graviditeten. Helst ska du inte färga håret eftersom det kan bli en annan färg, inte permanenta och ja, massor!

Aja, numer är jag tydligen grönögd? Knaaaaas!




Det är inte långt kvar tills David slinker in genom dörren här igen. Och hur skönt ska inte det bli? Först och främst för att jag vill träffa honom men också för att han ska få vara med Elvis igen. Jag saknar honom rejält iallafall, kom och krama mig!

 Jag tror minsann att de ska få ha en grabbkväll något tag och då skall jag nog titta ner på krogen och få komma ut lite grann. Det som är skönt med att David är hemma med honom då är ju att man slipper lämna bort Elvis. Men i februari ska han få sova borta för första gången. Då tänkte vi gå ut och fira att jag fyllt 20 och att vi varit tillsammans i tre år. :) Det är ju bra att han får vänja sig vid att sova borta också, annars kan det bli problem i framtiden om han aldrig sovit hos mormor/farmor och morfar/farfar eller så.



vad var det jag sa?

Just det! Vem hade  rätt, om inte jag? Somnade vid halv tio och vaknade klockan två pigg som en...ja, jag vet inte vad! Har suttit här en stund nu och kikat runt. Ska tvinga mig til söms snart igen. Fast antar att jag blir liggandes där och halvt har ihjäl mig själv för att jag bara ligger och tänker. Det brukar bli så när man inte kan sova, tankarna snurrar och det går inte att få bort dem. Det enda man vill är att sova.

Önska mig lycka till!

Ska jag lyssna på sängen?

Om jag ska vara ärlig så blundar jag när jag skriver nu.
Fast nu efter lite gruggande i ögonen så har jag lyft på ögonlocken igen. Jag är så rackarns trött.
- kom hit och sov på mig, säger sängen. Den försöker med allt, verkligen. Viskar och tycker att jag borde krypa ned under täcket och kura ihop mig för att sedan somna in så gott. Problemet är ju att om jag skulle gå och lägga mig nu (skulle lätt kunna göra det) så skulle jag säkert vakna vid tolv och vara pigg. TYPISKT. Orkar inte sitta vaken, huvudet är så tungt och gäspar större delen av tiden som går.

Nej fy tusan nu ska jag vänta på att David ringer och efter lite prat med honom blir det nog som sängen vill, sovdags!



soligt, regnigt, blåsigt... snöstorm?

Vet du vad det är för väder ute idag? Själv har jag inte orkat ställa mig upp och dra upp persiennen (stavning) för att titta ut. Jag antar att det märks då jag klivit ut genom porten och antagligen klätt mig för lite eller möjligen för mycket. Det har nog aldrig hänt att jag klätt mig sådär lagomt.

Måste nog göra mig klar nu så jag hinner följa med min kära mor och syster till sjukhuset och hälsa på mormor där. Skriver något ikväll också.

95949-261






kebäääb

Kebabtallrik + gymkort passar väl bra ihop? Eller inte! Men sista dagen innan vi skulle bli lite seriösare iaf ^^

Inte lika irriterande som ogräs

Minns du din första måltid? Alltså förutom bröstmjölk eller ersättning?
Inte jag heller! Det är nog väldigt sällsynt att man minns den? Annars borde den personen som minns det utses till vinnare i kategorin  'världens bästa minne'. 

Jag skriver såklart om detta eftersom Elvis fick smaka på gröt för första gången idag, och jisses vad han tyckte om det. Vid första skeden satt han där och småflinade och undrade vad tusan vi höll på med. Men efter nästa sked var han helt såld på detta och blev hysterisk då vi valde att ta bort gröten, då magen måste vänja sig. Ska jag vara ärlig så gav vi nog honom för mycket iallafall men det var ju så svårt att rycka undan tallriken från honom eftersom han bara ville ha mer. Det var iallafall helt underbart att se honom äta och tycka om det.

Som jag skrev igår/inatt så var vi till barnavårdscentralen idag och som jag också skrev igår var det lika roligt som vanligt. Vågen stannade på 6410 gram och han hade vuxit från 61 centimeter till 62,5. Han bara växer och växer, som ogräs. Det som är annorlunda med Elvis är ju att han är helt underbar och inte alls lika irriterande som ogräset.

Till middag blev det tacos, dukat för en person i vardagsrummet här hemma i lägenheten. Vem skulle äta det om inte jag? Underbart gott och inte alls så farligt fett, eller? Grönsaker och köttfärs? Okej, okej!  Jag kastade på lika mycket Creime fraishe (jag glömmer alltid hur det skall stavas) som jag brukar men frågan är ju om någon kan klandra mig? Det är ju så gott!


Frågan om vad som skall hända efter mammaledigheten återstår och jag funderar fortfarande. Vad skulle en feg räka som jag kunna jobba med? Helst något hemifrån, skriva kanske? Fast frågan är ju om jag inte borde plugga lite och lära mig lite mer först. Finns ju skrivarlinjen i Bollnäs, vet dock inte om jag vågar mig på det.

Nej, nu skall jag kika runt och försöka hitta slutet på internet. Hm, omöjligt...eller?



Någon stal vårt solarium!

Nu sitter jag här återigen och skriver exakt som förra gången David var i Norge.
" om en vecka är David hemma..." och FYYYYYYYYY vad jag längtar.
Ska bli trevligt att träffa den rackaren igen.  Älskar den jäkeln! (Fina ord, eller?)

Igår träffade jag Nini vid sporthallen och vi traskade in dit för att köpa oss ett varsit gymkort (!). VI har bestämt oss för att börja träna och gå ned dessa kilon som vi tycker är i vägen. Efter att vi glatt oss med ett måndadskort rullade vi vagnarna ned mot stadens torg och bestämde oss för att kika in på Milano för att äta lite. Kebabtallrik var det som senare ställdes på bordet där vi hungriga satt och väntade. Riktigt gott och trevligt sällskap! Mätta och belåtna gick vi till apoteket för att jag behövde införskaffa mig lite minifom till Elvis som "tar bort" magknip. Vi såg oss omkring i affärer och Nini hittade lite kläder till hennes son Fredrik på rea, jättefina kläder. Därefter bar det åt hemmåt.

Ikväll (torsdag) nyttjade vi våra fina, nya och förhoppningsvis användbara månadskort på Nordic gym. VEK är ju det minsta jag skulle kunna säga om mig och träningen som blev. Mina ben gav vika efter knappt två minuter på en "gågrej". Skamsen (jag) och svettig beslöt vi oss för att köra lite annat istället och det gick bättre. Dock inte som förr i tiden då man var "proffs" (haha). Provade ännu en gång mina bens uthållighet genom att cykla, men ack så dålig de är. De ville helt enkelt inte vara med. Men vi var ju duktiga som gick dit iallafall?

Solning stod det på schemat efter gymet. När vi kom dit insåg vi att de inte längre har någon "växlingsmaskin" längre och jag fick låna mynt av Nini. Tji fick vi och någon trängde sig före då vi stod vid myntapparaterna och Nini skulle stoppa i pengar i hennes "maskin". Vi blev så chockade när tjejen gick in i rummet och började lasta av sakerna och sedan gick för att stoppa i mynten framför oss. Vi bara tittade helt chockade och förstod inte att människan inte fattat att vi stod där. Kanske såg hon inte oss? Möjligen sket hon i det. Säkert läser denne flicka min blogg också, vet nog vem det var! Fy på dig! haha. Det roliga var ju att det rummet var det enda som var ledigt, varför trodde hon att vi stod där? För skojs skull?  För att titta om minuterna är verkliga? Äsch! Vi stod ju såklart där för att vi skulle sola.


Så vi fick vänta.. attans. Schyrre!

BVC imorgon och det är lika roligt som vanligt. Ska bli spännande att se vad vågen stannar på och hur många centimeter det blir.


CIAO!


2006 är över


+ Året firades in med nyheten om att jag var gravid
+ David överlevde infektionen på hjärtklaffen.
+ David överlevde när de opererade hjärtat (han fick en mekanisk hjärtklaff)
+ jag tog studenten
+ Noah föddes
+ Elvis föddes

- David fick en infektion på hjärtklaffen och låg på sjukhus i 6 veckor. Uppdelat på Bollnäs-, Gävle- och uppsala-sjukhus.
- Davids morfar  var in och ut på sjukhus hela våren.
- David morfar dog i somras.
- Davids mormor var in och ut på sjukhus hela året.
- David mormor dog i höstas
- året Avslutas med att mormor i natten mot lördagen (30/12 -06) åkte in i ambulans till sjukhuset. De konstaterar att hon har lunginflammation och blodförgiftning. Sedan när vi kommer dit på nyårsafton hade hon en stroke och hon kunde inte prata och knappt andas.

Hon ligger kvar där än men är mycket piggare och bättre. År 2007 inleddes ju inte direkt bra.



Förlossningsberättelse

Bättre sent än aldrig, eller? Ha i åtanke att jag antagligen glömt hälften av det jag skulle ha med. Skrev den fort ikväll bara =)

Den tredje september vaknade jag plötsligt till kvart i sex på morgonen. Jag minns inte riktigt vad det var men det fick mig att ställa mig upp. När mina fötter landat på golvet och resten av min kropp tagit sig upp ur sängen började det forsa vatten ur mig. Jag tittade ned på mina fötter som  stod i en pöl som nästan rymde hela rummet, samtidigt som det fortsatte rinna ned för benet. Mina trosor var genomblöt och jag började genast ropa på David.
- David!! Jag tror att vattnet går nu!
En nyvaken David kastade sig upp ur den sköna sömnen och tittade överraskat på mig. Jag minns inte vad vi talade om, tror mig dock minnas att vi skrattade åt hur rolig jag såg ut där med benen brett i sär i en pöl, iklädd ett par trosor som jag nog skulle kalla "dyngsura".

Ett tydligt spår kunde avslöja att jag sedan gått in på toaletten och där fortsatte det att rinna fostervatten ur mig. Sittandes på toaletten insåg jag att det inte fanns några bindor att stoppa vattnet med. Man tager vad man haver, var nog rätt ordspråk att lägga in här, ned med en handduk i trosan.

David tar fram golvmoppen och börjar torka upp "min" pöl samtidigt som jag ringer till förlossningen i Gävle. Barnmorskan ställde lite frågor och sa sedan att jag kunde komma in om någon timma för koll.

Vi packar ned det sista i den fina BB-väskan och ger oss sedan iväg mot Gävle. Halvvägs till kilafors upptäcker vi att det är något som fattas.
- Barnbilstolen!
Vi vänder! Jag vägrade att åka utan den eftersom vi nu hade köpt en. Att låna en på BB var inte ett alternativ. Hem och hämta den!

Efter att vi hämtat den var vi återigen på väg till förlossningen. Sammandragningarna som började strax efter att jag pratat med barnmorskan började bli starkare och starkare, gjorde dock inte jätteont.

Väl framme klockan 09,00 möttes vi av en barnmorska som visade oss vägen till ett rum där jag fick lägga mig ned i en säng och de kopplade på CTG-maskinen. De lämnade oss där i en timme. De kikade in igen när klockan hade slagit tio och efter att ha tittat på CTG-testet berättade de att vi kunde stanna.

Vid lunchtid (12.00) testade jag på akupunktur som inte fungerade alls bra på mig. Möjligen att jag kunde slappna av lite bättre mellan värkarna. Att det skulle göra så ont var inget jag kunnat fantisera om, värkarna satte sig i ryggen/svanken och lite fram.

Kvart över ett frågade jag barnmorskan när det var möjligt att få lustgas, då jag tyckte att det var riktigt jobbigt och hade ont som aldrig förr. Efter en vaginal undersökning berättade hon att jag var tre centimeter öppen och det skulle bli lång tid med lustgas och rekommenderade istället ryggbedövning och jag tackade ja. Vi flyttade oss till ett förlossningsrum och samtidigt som de förberedde ryggbedövningen fick jag andas lustgas. Värkarna kändes väldigt mycket iallafall trots lustgasen, möjligen att de kändes lite längre bort.

Vid tretiden fick jag bedövningen, tog dock lite tid innan den började verka. Tjugo minuter undersökte de mig igen och berättade att jag var då sex cemtimeter öppen. De sex centimetrarna hade bestämt sig för att stanna där eftersom det stod stilla på det väldigt länge.  Jag fick även värkstimulerande (om det heter så?) dropp. 

Halv sex fick jag order om att stå upp och fick använda mig av en gåstol. Jag hade så ont, riktigt ont. Det går inte att föreställa sig. Om jag minns rätt stod jag där i ett par timmar.
Och ståendes vid gåstolen gjorde jag allt för att inte börja krysta trots att magen själv försökte trycka på och jag hoppades på att snart få börja. David var ett jättebra stöd och jag kände mig så trygg hela tiden.

Jag fick lägga mig ned igen och de undersökte mig och fick igenom det reda på att jag var 8 centimeter öppen.

Efter många onda värkar fick jag äntligen höra de magiska orden
- 10 centimeter öppen.

Jag tog i allt vad jag kunde och vilken lättnad att äntligen få krysta. Det var nog det skönaste jag varit med om. Det var så underbart att äntligen få börja jobba.  Jag vet inte exakt vilken tid det var jag började krysta, vid kvart i nio skulle jag gissa på. Jag krystar,  jag tar i och jag försöker allt jag kan, utan något resultat. De kontaktade därför Dr. Helena som berättade att de skulle försöka få ut barnet med sugklocka.
Skönt! Då är "den" snart ute, tänkte jag. Samtidigt som jag krystade och tog i allt vad jag kunde, drog hon samtidigt i klockan som satt fast i huvudet på barnet (klockan var då 21,01). Det hände inget alls. Hon drog så att sugklockan lostnade. Tre gånger försökte hon utan resultat, huvudet följde inte med alls. Sista gången hängde två barnmorskor på magen samtidigt som jag krystade och doktorn drog i klockan och ändå rörde sig inte huvudet.

Hjärtljuden på bäbisen i magen sjönk lite och därför förberedde de kl 21,15 för ett eventuellt akutkejsarsnitt. Efter sju minuter var jag på väg till operation. Allt gick så fort och David höll mig i handen, jag kunde inte haft ett bättre stöd. Det kändes skönt just då att det skulle bli kejsarsnitt. Jag ville bara att h*n skulle komma ut.

Kl 21,35 lade de bedövningen och det dröjde inte länge innan hela kroppen försvann. Jag kände inget alls från brösten och nedåt. En jättekonstig känsla. David satt bakom mig, jättesöt i operationskläder och höll min hand. Han pratade med mig och vi kände oss lugna och trygga. Kirurgen lade något kallt på magen och frågade om jag kände det, vilket jag inte gjorde och snart hade de lagt snittet och börjat. Klockan var 21,47 då de började operationen.

En av alla människor i rummet berättade att jag snart kunde känna att det trycktes uppåt i kroppen. Och hon hade rätt. Det kändes jättekonstigt men gjorde inte alls ont. Det var nog då de tryckte undan organen för att få ur bäbisen. 21,52 får de ut bäbisen och går iväg till ett bord, David följer genast med. Jag ligger där och väntar på att David ska komma med orden "det blev en pojke" eller " det blev en flicka".

Jag hörde ett skrik, det var mitt barn. Första skriket och jag kände mig så lycklig. En läkare kom och pratade med mig och sa något i stil med "snart kommer de med honom......ehm..eller henne". Han sa nog bort sig lite där. Alla de andra som var i rummet väntade med att säga något eftersom de förstod att jag ville höra det från David. Det dröjde inte lång tid innan barnmorskan och David kom och berättade att det var en pojke vi fått och la upp honom framför ansiktet på mig. Det var den vackraste liten varelse jag någonsin sett!

De berättade att David och pojken skulle följa med en läkare upp till barnkliniken för att kolla att allt stod rätt till samtidigt som de skulle sy ihop mig. Det var lite lustigt att ligga och lyssna på vad de sa när de sydde ihop mig. De pratade om allt och inget.
"-jag har möblerat om hemma"

Då jag kom tillbaka till förlossningsrummet stod klockan på tio i elva och jag fick ligga där i en timme innan David och pojken kom tillbaks. Tjejen som drog sugklockan och var med på operationen kom och pratade med mig och frågade mig om jag hört något från barnkliniken. När jag svarat nej sa hon att då var säkert allt bra. Gissa om jag blev orolig!

Då David kom med vår son fick jag honom vid bröstet och vi var så lyckliga. Och David såg så stolt ut! Vi tittade på vårt barn och det var en Elvis. Vi hade två namnförslag;
- Elvis och Anton.
Men det var en Elvis!

VÅR GOOOFIS!

3/9-06 Kl 21,52
Elvis Erik Malm
49 cm
2787 g
36cm runt huvudet.

Det blev akutsnitt på grund av att jag har för trångt bäcken och "hädanefter" blir det planerat kejsarsnitt. Trist på ett vis eftersom jag denna gång fick snubbla på mållinjen. Jag hade viljat slutföra en förlossning. Fördelen är väl att jag förhoppningsvis slipper känna av  värkarna igen, för fy satan vad de gjorde ont! Jag fattar inte. Jag trodde att jag skulle klara av detta med bara lustgas eftersom jag har en sådan hög smärtgräns annars, men icke.

2006

2006.2006.2006.2006.2006.2006.2006.2006.2006.2006.2006.2006.2006.2006.


Januari:




Februari:


Mars:


April




Maj




juni




Juli





Augusti





September





Oktober




November





December




2006.2006.2006.2006.2006.2006.2006.2006.2006.2006.2006.2006.2006.2006