Det är så himla mysigt att få vara med om ett barns språkutveckling. Det dyker upp nya ord varje dag och vi blir lika förvånad varje gång Elvis spottar ur sig något vi inte trodde att han kunde säga. Nu har han börjat lägga till ordet "då" efter många "meningar". T.ex;
-Sätt dig dååå
- Kom dååå

Fast det är väldigt mycket barnsspråk också, haha. Han brukar babbla på flera långa meningar på sitt eget lilla språk. Han menar ju verkligen någonting också för han kan köra om hela meningen exakt likadant, flera gånger.

Och Ella använder både händer och fötter för att få fart på grejerna i babygymet.

Det är förresten mysigt att få vara med om barns utveckling överhuvudtaget. Mina små gofisar!



Jag har förresten varit och kikat bland hårfärgshyllorna på både Åhléns och hemköp flera gånger men jag kan inte riktigt bestämma mig någongång. Vad tror ni att jag passar bäst i? Brun, mörkbrun eller till och med svart? Någon annan idé? Måste se till att ta tag i klippningen snart också. Usch så slitet det är. Jag skäms varje gång jag lämnar hemmet för tusan. Vet faktiskt inte hur jag ska våga mig till en frisör. Endera så hånar de mig tills jag skamset går hemåt igen eller så klipper de av allt och låter mig blotta hela ansiktet med kort hår.. Visst, det är klart att de är vana att se slitet hår men ändå.

Nu ska jag försöka lägga mig. Om jag lägger mig nu så kanske jag somnar innan tolv iallafall? Jag brukar använda den lilla "surfplattan" som jag lånat av mina föräldrar för att fortsätta surfandet när jag lagt mig, haha! Det brukar bli så att jag ligger och läser en massa roliga trådar i forumet på familjeliv.se.

Natti!

Eller ja, just ja! Appropå meningen med livet: Jag tror inte att det finns någon speciell mening med livet. Jag tror att man skapar sig sin egen. Måste det verkligen finnas en mening med att vi lever? Kan det verkligen finnas en enda mening för oss alla? Vad tror du?