Tack!

Vi ringde till sjukvårdsrådgivningen imorse för att vara på den säkra sidan. Och det var som vi trodde - Bara att lägga om armen med förband så det inte blir infekterat :) På Ella alltså.


Måste bara skriva att vi har faktiskt två väldigt artiga barn. De säger alltid tack om det får något eller om vi hjälper dem med något. Och om Elvis inte vill ha något så säger han "nej tack, det är bra" och om han vill ha mer så säger han "Mer saft, tack".  Och Ella hänger på hon med. Om vi har hjälpt Elvis med något så säger han oftast " Tack för att du hjälpte mig!".  Känns ju himla bra att vi har uppfostrat dem rätt på det viset! Eller man kanske inte säger uppfostrat om det? Ja jag vet inte riktigt. Ni får gärna rätta mig om jag har fel.


Nu sitter vi i vardagsrummet. Barnen tittar på Bamse och äter en varsin rostad macka. Man blir ju inte nååå frestad, hmmm!! Luktar så  gott!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback