Godkväll gott folk!
Jag har precis skrivit klart en uppgift till religionen och tänkte att jag kan ju lika gärna blogga lite också!

Igår var jag till barnmorskan. Min kära mor var med och jag tyckte att hon lika gärna kunde följa med in till barnmorskan också, så fick även hon lyssna på hjärtljud. Det var en jäkla fart på hjärtat en sväng, var nog uppe i 168 slag per minut men hon skrev upp 155 för det låg mest på det sedan.

Magen mättes för första gången och Symfys-fundusmåttet var 25.

Symfys-fundusmått betyder att barnmorskan mäter magen med ett vanligt måttband. Avståndet mellan blygdbenet (symfus) och livmoderns överkant (fundus) mäts och sedan skriver hon in det i en kurva. Jag låg lite över kurvan tror jag. Det är dock inget sätt att avgöra hur stort eller litet barnet är utan det är väl mest för att se att det händer något. Jag låg lite över på kurvan när jag var gravid med Elvis men han var ju en liten kille han! Många tror att om man har en stor mage så är det en självklarhet att det ligger en stor bäbis där och tvärtom, men icke sa nicke.

Hon kollade blodtrycket på mig och det låg väl på 110/60 tror jag mig minnas så det var bra. Blodvärdet hade sjunkit lite, från 128 till 119 så det var inte på det värsta viset men hon tyckte att jag skulle börja med järntabletterna som hon sa åt mig förra gången också eftersom blodvärdet är på väg nedåt.

Om 10 veckor får jag åka till Gävle för att prata med en läkare och boka in tid för snitt, då är jag i v.35 och blir förhoppningsvis snittad i v.38 (Elvis kom ju två veckor tidigare). Så om 13 veckor kanske bäbisen är här!

---

David kom hem igårkväll också och det känns så jäkla skönt att ha honom hemma. Elvis blev tokglad på en gång tidigt imorse när han fick syn på David. Elvis vaknade till och jag sprang in till honom men det tog lång tid innan jag hittade nappen så han hann bli lite pigg så jag tog med honom in till oss. Jag visste ju att David hoppades på att han skulle råka vakna, tidigare när vi la oss. Elvis somnade dock om på en gång innan han hann se David för han låg vänd mot mig hela tiden men han vaknade till lite senare och då blev det allt fart på honom en sväng. Riktigt glad över att se sin far!

Idag har han dock blivit ledsen så fort David försvunnit ut ur rummet och det kan man ju förstå. Han är ju rädd att pappa ska försvinna igen. Måtte David få ett jobb här hemma snart! Elvis blir ju äldre och börjar förstå att pappa försvinner hela tiden. Annars var han jätteglad hela dagen och babblade på som tusan.

Det blev en runda till Bollnäs idag för att handla mat, hälsa på min mamma en sväng och göra lite andra ärenden.


Vi kom hem vid tre-tiden och jag tog tag i städningen litegrann. Det kändes så bra att kunna städa medan David tog hand om Elvis. Jag kunde springa ned till tvätten utan att bära med mig Elvis också, springa och plocka överallt utan att Elvis klängde på mig (Han lekte med pappa istället). Jag brukar tvätta när Elvis lagt sig annars. Jag märkte att det är mycket roligare att städa när David är hemma, även om jag städade själv så visste jag ju att jag hade sällskap och det kändes så mycket bättre då. Jag ville inte tvinga David att städa första dagen han var hemma heller, kändes lite taskigt. Stackarn var jättetrött idag efter att ha slitit borta i 17 dagar, med en infektion i handen dessutom (den är borta nu, infektionen).

Vi fick påhälsning av Davids syster och mamma vid halvsex också. Trevligt med besök!

Här är en bild från imorse, innan David rakade sig. Han ser alltid ut sådär när han kommer hem från jobbet, haha. Skäggis! Men han rakade sig senare idag men har kvar polisongerna. Sweetie! Blir helt klart fler bilder i veckan så det blir nog många inlägg med massor av bilder.


Imorgonkväll ska jag försöka göra något åt designen på denna blogg, denna känns väldigt tråkig.


Nu ska jag hänga tvätt som jag glömt att göra och sedan försöka ta mig i säng. David sover redan.

Natti!