Elvis min gofis är den underbaraste unge på denna jord! Det är så svårt att beskriva känslan att vara mamma men det är så otroligt underbart. Han utvecklas hela tiden.

Ibland när jag smygkikar på honom så tar han ur nappen ur munnen och tittar på den och stoppar snabbt in den igen och gör om så några gånger, så sött. Han skrattar jättelätt (iallafall åt David och mig, kan vara lite blyg annars) och ler för det mesta. Hela kroppen blir glad av att se hans leende.

Om vi låter honom se sig själv i spegeln så lipar han (han har alltid tungan ute) och gör alla ljud han kan så han ser hur det ser ut. Och skrattar.

Han somnar fortfarande själv fast nu för tiden så ligger han för det mesta på sidan. Om vi lägger honom klockan 20 så vaknar han första gången runt halvtio nästa morgon. Möjligen att han vaknar någon gång och vill ha nappen eller så.

På morgonen äter han gröt till frukost och mumsar glatt i sig det. Till lunch äter han just nu grönsakspuréer men efter att jag provat alla grönsaker ska jag låta honom prova på 5månaders burkarna.. Och resten av dagen består av ersättning.

Som jag skrev tidigare så har han tungan ute nästan jämt, lipar hela tiden. Så söt min Elvis Erik.

Imorgon ska vi iväg till bvc för att vaccinera, väga, mäta och läkarkontroll. Det ska bli spännande att se hur vår lille krabat växt. Skriver in det här imorgon.  Han blir föresten 5 månader på lördag, storpojken! Tiden rullar på så fort, jag hinner knappt med i svängarna.

David ger sig iväg klockan 5 imorgonbitti, fy vad tråkigt. Så Elvis och jag blir ensamma i två veckor nu igen. Men det ska nog gå bra, trots att vi saknar pappa David massor.


Nu hinner jag tyvärr inte skriva mer. Kan ju tillägga något imorgon om jag kommer på något. Skrev ju lite iallafall.


Nattinatti gott folk!