Nu är jag riktigt på skrivhumör. Har dock inget att skriva om. Helt tom i den där saker som är full av spån på toppen av min kropp, förutom sågspånen förstås.

Jag satt just och läste igenom min förlossningsjournal igen som jag gjort så många gånger förr. Och undrar vad som stått och om jag inte hade haft för trångt bäcken och jag hade kunnat föda "riktigt". Och sedan flög fantasin iväg. När jag fick reda på att det skulle bli planerat kejsarsnitt nästa gång blev jag först ganska lättad men efter mycket tänkande så tycker jag att det är så himla tråkigt. Oftast så får man ju en andra chans när ett "misslyckande" sker. Visst, det är ju svårt när jag inte kan föda riktigt. Jag kan dock inte sluta tänka på det. Jag vill också vara med om den där känslan att "pluppa" ut ett barn. Att få kämpa och sedan gå i mål och få sitt pris på en gång. Denna gång fick jag ju iofs kämpa ändå tills de insåg att allt krystande och ståhej inte hjälpte. Nästa gång får jag inte kämpa och använda min kropp för att få ut mitt barn. Då får jag åka limousine rakt in över mållinjen. Det är klart att man är lika glad över att se sitt barn iallafall, skulle dock vilja vara med om känslan..


Aja, skitsamma egentligen. Huvudsaken att man får ut barnet..


Imorgon ska mina föräldrar och min lillebror få komma hit och käka middag. Trevligt! De har ju bjudit oss så mycket, vi tänkte helt enkelt för en gångs skull bjuda tillbaka.

På lördag blir  det faktiskt utgång. Vad konstigt det kändes att skriva att jag ska ut på krogen. DET var inte IGÅR. David ska vara med Elvis och jag och några tjejer ska ut på. Det blir nog Hanna, Sandra och Lisa vad jag vet än så länge. Fast Lisa var inte helt säker, hoppas iallafall! Blir nog roligt iallafall..


Sova nu, mycket att göra imorgon.

CIAO! =)