"hallå, min napp är borta ju".

Har du samma problem som jag?
Att det ibland kan bli för mycket. Allt på samma gång? Just nu är det så för mig. Jag förstår inte hur jag kan hålla reda på allt jag gör på datorn/internet just nu. Jag uppdaterar bilder på familjeliv (som jag aldrig gör där), lyssnar på youtube, uppdaterar bloggen, tittar på tatueringar, försöker göra en egen tatuering och samtidigt som det kikar jag runt på lunarstorm, helgon och familjeliv. Hallå liksom! En sak i taget, var tog det utrycket vägen? Just nu existerar det inte iallafall.

För en stund sedan slog det mig att jag saknar Elvis så mycket när han sover. Iallafall ikväll, jag var väldigt nära att ta upp honom just för att jag behövde en kram. När klockan strax skulle slå sju så lade sig Elvis för natten och han sussar sött ännu. Han vaknade för en stund sedan och gnällde till på det där sättet som betyder  "hallå, min napp är borta ju". Så jag gick dit och letade upp den och han somnade sött om.

Då jag stod vid sidan av hans säng insåg jag vad stor han blivit. Hur mycket han växt. Det är så svårt att se det då jag ser honom hela tiden. Och bara nu de senaste dagarna har det dykt upp nya saker som han hittar på. Han ligger då inte still, han ålar sig på rygg. Han vänder sig hela tiden från rygg till mage, dock inte från mage till rygg.  Han sträcker fram händerna och vill hålla i allt, helst smaka på också (har iofs gjort det länge).

Simpson på tv gillar han allra bäst. Ända sedan han föddes har han tyckt om att titta på det, antagligen för alla färger.

Och att han är så underbart go och glad... DET är ju det bästa. Min pojk, min son.. MITT hjärta. En blandning av David och mig, kan det bli bättre?  Inte undra på att han är så söt, eller hur? ;)

Imorgon far vi iväg till Mora. Mina föräldrar ska vara barnvakt åt min systers söta son Noah och jag bestämde mig för att jag och Elvis också minsann skall följa med. Så det blir några dagar i Mora nu. Kul att få träffa Noah också.

Morgonen den femtonde februari kommer David hem igen och jag längtar! Fast det går bra att vara själv också, då jag har världens duktigaste son. Inatt sov han typ 16 timmar, det ni. Det blev en jäkla sen frukost det. Men iallafall, tillbaka till David.. Dagen innan han kommer hem har vi varit tillsammans i tre år, synd att vi inte är här båda två då. Vi får fira det då han kommit hem istället, det går ju lika bra det med.

AJDÅ! Det slog mig just att jag inte har packat ännu. Rackarns! Dags att göra det kanske? Eller ja, hinner ju imorgon också. Frågan är ju om det inte blir mindre stressigt om jag gör det nu? MJO, tror det va.

Äsch, nu uppdaterar jag detta, blir så långt annars. Jag får väl skriva ett till inlägg om jag känner för det.





Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback