Jag vill så gärna blogga
Jisses vad lycklig man kan vara?
Liver leker, som David säger!
Jag vill så gärna blogga, hinner dock inte. Mina fingrar har ständigt abstinens efter att få slänga ur sig vad mitt hjärta vill säga. Det blir bara korta stunder som man sitter här nu för tiden. Ska försöka ta mig tid att skriva något nu i veckan. Berätta lite om vad som händer osv. David är hemma iallafall, skönt. Kan inte beskriva hur mycket jag saknat honom. Elvis har blivit lite skrikigare på kvällarna nu, magknip. Men det går bra ändå. Ni får njuta av bilderna nu och snart kommer det lite mer skrivande. Förhoppningsvis ska jag försöka ta och få ner några meningar här imorgon. Jag ska föresten röntga mitt bäcken imorgon för att kolla om jag är för trång. Är jag för trång så får jag planerat snitt tills nästa gång jag ska ha barn. Anledningen till att jag ska röntga är att Elvis fastnade och inte kom ut och därför fick jag bli snittad. Varken sugklocka eller att barnmorskorna hängde på magen hjälpte. Inte heller att de gjorde allt samtidigt som jag krystade. Förlossningsberättelse kommer snart, promise. Nej, nu skriker Elvis jättemycket och jag ska nog ta över igen. Stackars lillsnutten. Det finns nog inget värre än att höra sitt barn skrika och vara ledsen.
Tack & hej!
David träffar Elvis, första gången på två veckor. Myspys. Elvis har på sig den förstora men coola ramones-tröjan som Pappa David tycker om.
Kommentarer
Trackback